tisdag 22 december 2009

God Jul och Gott Nytt År

Nu tar bloggen ett juluppehåll. Detta illustreras här med en bild av runstenen vid Hälsingtuna kyrka. Vi återkommer någon gång under vecka 3. Då skall vi bland annat diskutera forntida vägar i Valbo. På återseende.

En vän är borta

Vår vän Jonny är borta. Han finns inte mer. Det är oerhört svårt att förstå. Jonny var vår vän, vår samarbetspartner och vår kollega, allt på samma gång. Han var en helt unik, fantastisk person. Han var en gudabenådad smed och en oerhört skicklig amatörarkeolog. Det går inte att enkelt beskriva hans betydelse för Gästriklands arkeologi. Det går heller inte att beskriva vad han betydde som vän. Han kommer alltid att vara starkt levande i våra minnen.

Minnen från september













Varje år gör vi en resa i länet tillsammans med länsstyrelsens kulturmiljöavdelning. Vi gör detta för att diskutera gemensamma ärenden på plats och prata igenom policyfrågor. Och för att få idéer om saker att jobba med tillsammans i framtiden.
Vi har ett nytt tema varje år. I år var det skogsfinnarna som var ämnet för resan. Vi uppehöll oss därför i skogarna i västra Hälsingland. Första anhalten var Grannäs i Alfta, där länsmuseet i samarbete med Stig Welinder undersökt en övergiven finngård. Stig berättade om grävresultaten vilket var mycket intressant. Före grävningarna kunde man exempelvis inte tänka sig att finnarna hade fönsterglas och olika dyrbara material, eller att de sysslade med smide på gården. Det har visat sig att skogsfinnarna till en början hade det gott ställt, vilket ändrades drastiskt när järnbruken lade beslag på all svedjeskog.
En annan plats vi besökte var Tulpans i Skålsjön. Gården har ett fantastiskt storslaget odlingslandskap, med de karakteristiska enorma röjningsrösena. Från kullen ser man hela Skålsjön. Vi var även hos Mats Östberg på Finnskogsmuseet i Skräddrabo och på konditoriet Sommars i Edsbyn innan vi åkte i Gottlunds fotspår via Kvarnberg, Kvarnbergstorp och Tenskog upp till Hamra. Vi övernattade på Hamra Vild, ett kanonställe. Dag 2 tillbringade vi i Los koboltgruva, på begravningsplatsen i Björkberg och i Mattsmyra kapell. Helt utmattade återvände vi hem.





torsdag 17 december 2009

En utflykt till ett snöigt Söderala




Fredrik Björkman på Söderhamnskuriren ringde. Han ville göra ett reportage om Söderalaåsen ur kulturhistorisk synvinkel. Det lät kul. En av oss åkte dit och vi tog oss ut till Söderala i snöovädret.
Vi började vid kyrkan och konstaterade att den låg på en halvö som sköt ut åt väster i en uppgrundad havsvik under yngre järnålder. Kanske finns en äldre kultbyggnad under själva kyrkan. Eller så byggde man kyrkan på ett annat ställe än på den vikingatida kultplatsen (Hov, Vall och Åkre). Det är svårt att veta utan att gräva. Söderala kyrka är också ganska säregen och avviker på flera sätt från andra kyrkor i Hälsingland. Exempelvis är den en korskyrka.
Det gick naturligtvis inte att se så många gravar i alla snö, men en stor hög i Orsta, RAÄ 8:1, var fortfarande tydlig. För journalistikens skull döpte vi den till "Orstahögen". Det är första gången vi varit med och döpt en gravhög. Det var kul. "Orsta" betyder förmodligen "en bosättning på ett ganska stenigt ställe". Från högen har man utsikt över den gamla havsfjärden åt norr. Bredvid gravfältet finns två hyreshus. När man byggde dem på 1960-talet undersökte Riksantikvarieämbetet och tog bort ett gravfält som låg på platsen för det västra huset.
Den centrala delen av Söderala är intressant eftersom man så tydligt kan följa människornas utnyttjande av terrängen under olika perioder. Järnåldersgravarna följer strandkurvan precis, och de flesta ligger i söderläge ner mot den gamla fjärden.
Håll utkik efter reportaget i Söderhamnskuriren!





















Märkliga kolningsanläggningar i Gästrikland

I projektet ”Skog och historia” har det hittats ett antal märkliga kolningsanläggningar.
Anläggningarna ser ut som kolningsgropar men är större och mer kolrika. Det rör sig heller inte om urgrävda kolbottnar efter resmilor. Länsmuseet har fått bidrag av Gästriklandsfonden till att undersöka och datera en sådan kolningsanläggning plus att datera ytterligare en kolningsanläggning i Hedesunda socken.

Nu är det en lång väntan på dateringarna. Vi hoppas att de hamnar i järnåldern.

På bilden står Bo Ulfhielm i en kolningsanläggning. Foto: Maria Björck.

tisdag 15 december 2009

SKYLTKOLL!

Så här är det. Länsmuseet har, både i egen regi och tillsammans med länsstyrelsen, skyltat en massa arkeologiska och kulturhistoriska miljöer ute i länet. Vi saknade en plats att samla all information om skyltarna, var de finns, vad det står på dem o.s.v. Idén om en hemsida där man skall kunna se skyltarna på en länskarta föddes. Varje skylt skulle markeras med en ikon på kartan. När man klickade in sig på ikonen fick man upp en ingress så att man kunde se vad det är för en lämning eller miljö som är skyltad. Tyckte man det verkade intressant, klickade man vidare och fick då upp all text och alla bilder som finns med på skylten.

Detta håller nu på att bli verklighet tack vare en slant från Gästriklandsfonden. Vår IT-stjärna Helene sitter nu och meckar i Google Maps och lägger in ikoner med en massa information. Vi börjar med att lägga in ett mindre antal skyltar för att kolla hur det funkar. Vi började med de skyltar som vi har sparade digitalt, för att det inte skulle bli så tidskrävande. Några skyltar i varje gästrikländsk kommun har valts ut. Det är är rätt mycket jobb med att ta fram text och bild, och med kartan, men det blir bra, tror vi. Hemsidan blir också som en databas där vi själva kan söka information.

Vi har en jättesnygg ikon, den orangea med kringlan, och vi har gjort en snygg logga. Båda är gjorda av vår egen Maria. Håll utkik på hemsidan efter SKYLTKOLL-sidan framåt våren.

måndag 14 december 2009

Vi har frusit mycket



Det ser inte ut som om vi behöver gå ut i fält så mycket mer före jul. Det är bara en hög med skogsärenden, d.v.s. nya skogsbilvägar och avverkningar på fornlämningar i skogen, som behöver hanteras. Vi minns en utredning för ett nytt bostadsområde i Sätra vid Storsjön i Ovansjö för två år sedan. Vi var ute i tre dagar, och det var 8 minusgrader. Vi hade julgodis med gjort på choklad och kola, och när vi skulle fika och äta julgodis i den totalt utkylda bilen så var godiset fruset och tänderna fastnade i det. Efteråt hade man köldskador i ansiktet i två dagar. Men det var i alla fall inte så illa som den gången då vi frös och hungrade så att vi blev tvungna att elda upp våra såll för att värma oss och grilla litet korv.

Två exotiska fynd


Två intressanta fynd, också dem från magasinet. På lådan till det övre står det "Egyptisk gudinna". Det står ingenting om var de kommer ifrån. Det undre tillhör väl ikontraditionen och ser litet bysantinskt ut. Hör gärna av er om ni känner till liknande fynd.

En sporre från 1500-talet

Den här sporren ligger i vårt magasin. Den exakta fyndorten är inte känd. Vi vet i alla fall att den är från 1500-talet. På lådan står det "Gävle?". Fyndet kom till magasinet när museet var ungt, så ingen som jobbar här nu vet tyvärr något om det. Vi skall luska ut om det finns fler uppgifter i accessionskatalogen. Den är väldigt snygg i alla fall.

torsdag 10 december 2009

Fornlämningar i din hemtrakt och i din dator

Det är lätt som en plätt att få reda på vad det finns för fornlämningar där du bor, eller där din mormor bor. Allt som är känt finns registrerat digital i FMIS, det digitala fornminnesregistret. Du går in på www.raa.se, klickar på "Fornsök" och sedan på "Öppna sökfönster". Sedan kan du zooma in på Sverigekartan (du ritar en liten ruta med hjälp av fyrkanten med ett plus i ena hörnet). När du fått upp det område du är intresserad av kan du klicka på "i" och sedan på fornlämnings-r-en för att få fram information om fornlämningen. Med hjälp av den lilla handen kan du gå omkring i kartan. Du kan också skriva ut kartan och beskrivningen om du vill. Fiffigt.

Vi fyller på hela tiden med nya fynd och fornlämningar som påträffas i länet så snart vi hinner. Kolla in den sökfunktionen!

onsdag 9 december 2009

God Jul!

En God Jul tillönskar vi er alla!

torsdag 3 december 2009

12 nya 14C-dateringar

Vi har just fått veta att vi fått vår ansökan till Gästriklandsfonden om att datera 12 slaggförekomster i Gästrikland beviljad. Arbetet med detta kommer att börja i december. Resultatet av dateringarna kommer att redovisas i en rapport.

Besökare på utställningen om Kråknäsjärnet

Vi har fått veta att 658 personer sett utställningen om Kråknäsjärnet i Torsåkers kyrka sedan invigningen. Med tanke på att det bara varit öppet några timmar på helgerna och det inte varit så många visningar under sommaren, så får man väl tycka att det är en riktigt hyfsad siffra.

onsdag 2 december 2009

Julkortsplaner



Nu håller vi som bäst på att planera årets arkeologijulkort. Varje år tar vi ett (i våra ögon i alla fall) lustigt julkort som vi skickar ut per e-post. Här kan de två senaste årens alster beskådas. Hittills har det varit ett bock- och pyromantema. Vad kan det tänkas bli i år? Håll utkik!

tisdag 1 december 2009

Ett gigantiskt pepparkakshus!


Större än någonsin!

Vi har ett gigantiskt pepparkakshus i entrén på museet. I år är det tionde gången som konstnären Margareta Persson designar och bygger ett pepparkakshus i jätteformat. Några av de tidigare husen har stått på museet och några i restaurangmiljö. Denna gång är huset större än någonsin – ett mäktigt pepparkaksslott! Med stjärnprydda torn och tinnar, stämningsbelysning och 145 (!) spröjsade fönster står det i länsmuseets entré och sprider pepparkaksdoft och julkänsla.
Gå till museet och kolla in det!

måndag 30 november 2009

Snyggt remändebeslag från Kungsbäck


Vad en del arkeologiska föremål är vackra. Det här remändebeslaget är från järnåldern och har hittats i en grav i Kungsbäck strax utanför Gävle (fornlämningen RAÄ 27). Troligen 900-tal. Finns i våra samlingar sedan 1930-talet.

Julmarknad på museet den 6 december

Årets Julmarknad
Söndagen den 6 december kl 12-16

Hembygdsföreningarnas traditionella julmarknad
Hantverk, godsaker och lokalhistorisk litteratur

Designmarknaden Edge
Design, konst och konsthantverk

Museibutiken är fylld med julklappar
Butiken som har det andra butiker inte har. Konsthantverk och design från länet.

Årets Julklapp!
Ge bort ett platt paket med fantasieggande innehåll.
Köp en Exklusiv Konstvisning på 45 minuter för 2 pers.
Kaffe&Bergbybulle samt en liten gåva ingår. Köp den i museibutiken.

Kl 12-15 Julpyssel
Alla barn är välkomna att julpyssla i Manegen

Kl 14 Unna dig en konstpaus
20 minuters konstvisning med intendent Ann Nilsén i en av Sveriges finaste konstsamlingar

Kafé Rettig
Ta en fikapaus med doppkaka och pepparkakor

Pepparkakshus
Se Margareta Perssons unika pepparkakshus

Köp julgran
Försäljning av julgranar på gården

Julmusik
Tomten kommer!
Välkommen!

Plats: Länsmuseet Gävleborg Södra Strandgatan 20 Gävle
Medarr. Gästrike-Hälsinge hembygdsförbund




(Om du inte vill ha utskick från Länsmuseet Gävleborg i fortsättningen
– meddela oss genom att returnera detta mail och ange "Önskar ej utskick".)

LÄNSMUSEET GÄVLEBORG
Öppet: Tis, tor, fre 10–16. Ons 10–21. Lör, sön 12–16.
Tel: 026-65 56 00 E-post: http://www.blogger.com/Museet: Södra Strandgatan 20, Gävle Fogden: Styrmansgatan 4, Gävle
Postadress: Box 746, 801 28 Gävle Mer information om länsmuseets övriga utbud hittar du på: http://www.lansmuseetgavleborg.se/

Ovanlig ornamentik?

Per gick igenom materialet från Grisskogen i Storvik, ett stort gravfält från vendel- och vikingatid. Det var Per som var grävledare på Grisskogen när det begav sig. I det omfattande materialet hittade han ett hänge med lite ovanlig ornamentik. Vi har hittat ett likadant hänge i Inga Sernings avhandling om Dalarnas järnålder, plansch 67:7. Det är ett fynd från grav 1 på det imposanta gravfältet i Bengtsarvet på Sollerön i Siljan. Efter konsultation från vår kollega Fredrik på Dalarnas Museum har vi fått veta att Serning tolkat motivet som ett djurhuvud. Fredrik tolkar hängöglans framsida som ett stiliserat mansansikte och vid hängets kant kan man ana gripfötter. Mansansiktets skägg är formad som en ring som flätats in i ett flätkors. Fredrik föreslår att det kanske är en gud som avbildats vid slutet av 900-talet.

torsdag 26 november 2009

Kråknäsutställningen flyttad till OVAKO Steel AB



Länsmuseet gjorde år 2008-2009 en utställning om det kända Kråknäsfyndet tillsammans med Föreningen Kråknäsjärnet i Torsåker. Fyndet innehåller tolv spadformiga ämnen från tiden kring Kristi födelse, och två stora luppar med obearbetat järn av hög kvalitet från 400-500-talet e.Kr. Utställningen invigdes med buller och bång av VD för Kultur och Näringsliv i Torsåkers kyrka den 29 januari i år. Sedan dess har utställningen haft många besökare vilka har guidats av föreningens medlemmar. Nu har den flyttats till OVAKO Steel. Tyvärr är den inte öppen för allmänheten, men jobbar du på OVAKO kan du gå och titta på den.
OVAKO är en mycket lämplig plats att visa utställningen på, eftersom järnhanteringen i Hofors kommun spänner över tvåtusen år, med startskottet vid tiden för Kråknäsjärnets tillkomst vid Kristi födelse och slutpunkten i dagens stora stålindustri mitt i samhället.
Det verkar finnas ett intresse på OVAKO för det historiska kring järnet i Hofors. När man kommer in på hemsidan så är det en bild på Gustav Vasa och så står det: "Did you know...that in 1549, when King Gustav Vasa reigned, Hofors was mentioned in an iron production context for the first time?". Ja, det är ju faktiskt något att skryta litet med. Men de skriftliga källorna brädas av Kråknäsjärnet med ungefär 1549 år...

Kom på kulturlunch om marinarkeologi 1/12!


Tisdagen den 1 december kl 12

Kulturlunch - Axmar bruk i grund och botten

Nästa år kan Axmar bruk komma att bli kulturreservat, och lagom till detta kommer en informationsslinga som visar natur- och kulturvärden under vattnet kring Axmar bruk att invigas. Där kan man följa järnbrukets historia på ett litet ovanligt sätt. Närmare 20 skeppsvrak, ballastplatser och tappade laster visar järnhanteringsprocessen från råmaterial till färdig produkt. Men de berättar också om dramatiska olyckor – och om Axmar som en del i ett globalt handelsnät under segelfartygens tid. Länsmuseets antikvarie Bo Ulfhielm berättar om sommarens fältarbeten i Axmar. Välkommen!
Luncherbjudande: Saffranskryddad rotsakssopppa med krutonger 75 kr (40 kr för enbart föredrag)
Plats: Länsmuseet Gävleborg Södra Strandgatan 20 Gävle


LÄNSMUSEET GÄVLEBORG
Öppet: Tis, tor, fre 10–16. Ons 10–21. Lör, sön 12–16.
Tel: 026-65 56 00 E-post: blocked::mailto:lansmuseetgavleborg@xlm.seMuseet: Södra Strandgatan 20, Gävle Fogden: Styrmansgatan 4, Gävle
Postadress: Box 746, 801 28 Gävle Mer information om länsmuseets övriga utbud hittar du på: http://www.lansmuseetgavleborg.se/

tisdag 24 november 2009

Nytt intressant fynd av eldslagningssten


Vi fick ett tips från Norrbyn i Järbo att man hittat en intressant sten i ett potatisland vid stranden av Jädraåns slingrande meanderlopp. Det visade sig vara en eldslagningssten, troligen från vikingatid. Det är det första järnåldersfyndet från området. Vi kommer att anmäla fyndet till FMIS och vi hoppas att vi kanske kan göra en liten miniutställning kring fyndet. Upphittaren säger sig inte ha något emot att låna ut det. Ovanpå stenen är det en liten grop, troligtvis slagspår, och stenen är alldeles svart av sot på ena långsidan. Det är alltid kul när det dyker upp ett fynd från en "ny" period i ett område.

måndag 23 november 2009

Schaktövervakning på Stortorget















Stortorget i Gävle byggs om. Kommunen började med detta i mars i år. Länsmuseet har haft schaktövervakning på detta hela tiden. Det innebär att vi har gått dit så ofta som möjligt för att se om något arkeologiskt intressant dyker upp i alla schakt som tas upp för värmeslingor, ledningar, kabel, elcentraler och mycket annat. En period, då det grävdes som mest intensivt, var vi där två gånger om dagen. Nu är tempot betydligt lugnare. Stenläggningen är klar och det tas inte upp så många nya schakt. Vad har det då kommit fram under arbetets gång? Vi har hittat rester efter två gårdar från tidigt 1700-tal. En gård låg vid Indiska och Hildebrands Guld, den andra vid Filmstaden strax utanför Coffee by George. Det man ser är kulturlager som ligger som ränder i schaktets väggar, litet grand som en radiokaka. Vi har hittat ben från slaktade djur, fönsterglas, tegelkross, keramikskärvor och mycket annat. Eftersom det brunnit här under två stadsbränder, hittar vi inga föremål som inte tålt detta.
Vi har inte haft möjlighet att plocka in allt vi hittat. Det hade tagit lång tid och blivit oerhört kostsamt. Vi har valt att plocka in mer speciella fynd, som exempelvis den här kritpipan i två delar från Olof Forsbergs pipfabrik i Stockholm. På pipan finns en krönt vapensköld, troligen med ett stegrande lejon, över ett fält delat i två delar. På sidorna om kronan står "O" och "F". Ovanför kronan står det "STOCK..." vilket ju står för Stockholm. Den är tillverkad i Stockholm ungefär år 1750. Fabriken var i drift till 1759. År 1983 hittade Stockholms stadsmuseum cirka 3,5 ton av pipor från denna fabrik vid Slussen i Stockholm. Fyndet är världsunikt och en liten monter med föremål därifrån finns på Tobaksmuseet på Skansen. Men några pipor har alltså förirrat sig till Gävle...

Innan vi startade den här bloggen hade vi en webbdagbok på museets hemsida om grävningarna på torget under den mest intensiva perioden, mars till juni. Webbdagboken ligger kvar där. Gå gärna in och läs om det.



torsdag 19 november 2009

Hade i Hedesunda





Vi tog även en tur till Hade. Där finns ett gravfält, ett slaggvarp, bassängåkrar, ett medeltida röjningsröseområde, en runsten och ett otroligt exklusivt depåfynd med dryckeshorn och annat från 300-talet e.Kr. En mycket vacker plats vid Hedesundafjärden. En av de tidigaste kända bosättningarna i Gästrikland. Värt att åka till. ta med fika, det finns ett bord där och naturen är mycket skön.



Fornborgen på Kittilberget






I dag var antikvarie Eriksson på utflykt till Hedesunda med Marta Lindeberg från Stockholms universitet. Marta har just disputerat på en avhandling om spadformiga ämnesjärn i Mellannorrland ("Järn i jorden") och har en av sina fyndplatser i Landa i Hedesunda. Huvudsyftet med hennes besök hos oss var egentligen att välja ut ett spadformigt järn ur magasinet att 14C-datera. Vi var även på Gästriklands enda fornborg, Kittilberget, och tittade. Man förstår att man valt just den höjden att lägga borgen på, för landskapet runt omkring är platt som en pannkaka. Det är en magisk och mystisk plats. Inga undersökningar har ägt rum där, så vi vet egentligen inget om borgens datering eller exakta funktion. Skylten börjar bli lite medfaren, som många andra skyltar ute i länet. Men den är informativ.

onsdag 18 november 2009

Medeltida fäbod?



I dagarna har fäbodarnas tidiga historia debatterats. Vi har ännu inte bilden klar över fäbodväsendets ursprung i Hälsingland, det är ännu en lång forskningsväg att gå, men vi vet följande:

- Vi har grävt en plats med övergivna husgrunder på Mårdvallen i Färila.

- Enligt den muntliga traditionen i Ygsbo, som marken tillhör, låg fäboden först vid Mårdvallen men flyttades till Skålvallssjön under första häften av 1600-talet. Detta framgår också av äldre bydokument.

- Vi har undersökt delar av två husgrunder. I den ena hittade vi en härd som 14C-daterades till 1400-talets mitt. I den andra hittade vi ett brunnet och inrasat tak, varav vi har daterat en förkolnad planka till 1200-talets mitt. Vi träffade också på en bit näver som troligen fungerat som takbeklädnad. Den daterades till 1500-talets första hälft.

Förhoppningsvis kan studien av tidiga utmarksstationer i Hälsingland fortsätta. Detta är emellertid till stora delar en ekonomisk fråga.

måndag 16 november 2009

Stenålder vid Norra Dellen




Länsmuseet har nyligen gjort undersökningar i Hallboviken vid Norra Dellen i Hudiksvalls kommun. Området är mycket rikt på fornlämningar och undersökningarna berörde fyra tidigare kända stenåldersboplatser. Det visade sig inte finnas någon tydlig avgränsning mellan dem utan området utgörs av ett stort boplatsområde med flera aktivitetsytor och ett utspritt fyndmaterial. Det material vi hittade var skörbränd sten, bearbetad kvarts, flinta och brända ben. Det är vanligt att hitta rester efter redskapstillverkning av kvarts och skörbränd sten på boplatser av den här karaktären. Den skörbrända stenen bildades vid matlagning och uppvärmning. På boplatserna tillverkades redskap av bland annat kvart, exempelvis skrapor som kunde användas vid skinnberedning.

En av boplatserna inom undersökningsområdet delundersöktes för drygt tio år sedan av Umeå universitet. Då hittades bland annat flera härdar men även föremål som kvartsskrapor, skifferpilspetsar, yxor, en pärla av lera, brända hasselnötsskal och ben från säl, fågel och fisk. De dateringar som gjordes visade att boplatsen är mellan 5600 och 5900 år gammal.

Inom området finns flera sandiga strandterrasser som visar hur havets läge förändrats och därför är viktiga för förståelsen av lämningarna. Människorna bodde vid den dåtida havsstranden och när havet på grund av landhöjningen drog sig tillbaka följde man efter. Man har inte bott permanent inom området utan varit säsongvis på platsen under många år.

Mera om undersökningarna finns att läsa i rapporten som, när den är färdigställd, kommer att finnas som pdf-fil på Länsmuseets hemsida, http://www.lansmuseetgavleborg.se/.