Boksläpp av "Makt och kult i Hög"

Rapporten från de arkeologiska undersökningarna i Hög har kommit! Välkommen söndag 13/11 klockan 12 då rapporten presenteras i Åsaks bönhus i Hög (intill Högslogen och snett mittemot macken i Hög). Presentationen sker efter högmässan, i samarbete med Hög och Forsa församling samt Högs hembygdsförening.

Hela den samlade miljön i närheten av Högs kyrka vittnar om en högstatusmiljö. Det finns storhögar från järnålder, gravfält och ensamliggande gravar. Det finns även en daterad medeltidskyrka, runstenar, en kungsgård och lösfynd av bronsföremål från Romarriket. Medeltida dokument nämner också att ting har hållits i Hög. 

Vid undersökningarna med markradar hittades ett intressant område öster om kyrkan. Den arkeologiska utgrävningen visade att platsen utgörs av en stor stenkrets av ställda stenar. Stenkretsen är 16 meter i diameter. I stenkretsen finns ett mäktigt lager av rödockra, en järnhaltig jord. Precis i anslutning till stencirkeln finns spår av en härd som daterats till 1150-1270 e.Kr. Med hjälp av den samlade miljön och de nya fynden kan vi nu med stor säkerhet säga att vi hittat platsen för tinget i Hög.

kontakt: Inga Blennå, 026-65 56 73, inga.blenna@xlm.se 

Det grävs i Gävle!

Illustration från 1800-talet med Börshuset. Till höger i bild ser man Smäckbron och huset vars grundmur vi nu kan se i schaktet.

Just nu grävs det lite överallt i Gävle centrum. Ett av alla schakt finns vid Börsplan, framför Elite Grand Hotel och gamla Börshuset. Där ska kommunen anlägga en liten park och Länsmuseet är med och bevakar grävarbetena. Det är en intressant plats: Här intill gick förr Östra Lillån, en kanalliknande förgrening av Gavleån. På 1700-talet stod sjöbodar längs åkanten och senare blev det kvarter med hus. Ungefär där det grävs gick en bro – Smäckebron – över till Alderholmen, som då verkligen var en holme. Efter stadsbranden 1869 har det inte stått någon byggnad här.

Med hjälp av grävmaskin och skärslev rensas muren fram för dokumentation. 

På knappt en meters djup under gatuplanet börjar grundmurar att framträda. Några fynd kommer också – delar av kritpipor, krukskärvor och ben. Vad är det då för hus som stått här? Jo, på en illustration från 1800-talet ser man delar av en byggnad intill börshuset – ett trähus i två våningar. Det är alltså grunden till detta hus som vi nu kan se i schaktet. Huset brann ner 1869, men när det byggdes, och vilka som bodde här måste vi undersöka vidare.

På prov gjordes ett litet schakt ner under husgrunden. Först var det bara sand några decimeter, sedan framkom trä och kulturlager – däri ligger Gävle från 1700-talet och äldre tid! Det skulle vara spännande att fortsätta nedåt, men för parkanläggningen behöver man inte gräva så djupt. Det får sparas till framtida arkeologer!

Trädgårdsarkeologi Axmar Bruk

Kopparmynt i den undre grusgången vid grunden efter herrgårdsbyggnaden

Nu gräver vi i de gamla trädgårdarna i Axmar. Vi har hittat en stenkantad odlingsbädd och grusgångar vid grunden efter den gamla herrgården. Det är flera generationers grusgångar, under varandra, med olika och kontrasterande färg. En av de övre är mörkt brun och blandad med grå skiffer. Under den finns en ljust brun gång av finkornig sand och grus. I en av de undre lagren hittade vi ett kopparmynt, och vi tror att det kan vara från slutet av 1600-talet! Bruket grundades år 1670 och myntfyndet visar att grusgången kan vara den första som anlades i området. Gången bör alltså tillhöra den första herrgårdsbyggnaden på platsen.

Karin Lindeblad från Arkeologerna visar  grusgången vid herrgårdsgrunden för intresserade Axmarbor 

Nu avslutar vi våra undersökningar och kommer att koncentrera oss på trädgården vid orangeriet. Förhoppningsvis hittar vi delar av handdrejade blomkrukor och flera odlingsbäddar.
Kolla också Trädgårdsarkeologi på Facebook: https://www.facebook.com/tradgardsarkeologi/

Arkeologidagen 2016

Mera information finns på hemsidan: www.lansmuseetgavleborg.se 

Nytt besök i Axmar trädgårdar

Nu har vi gjort ett nytt fältbesök i Axmarbruks trädgårdar. Vi har dokumenterat blommande växter och Maria Flink har pratat med ortsbor om tidigare planteringar, växter och bebyggelse.  Nu gjordes också en så kallad georadarundersökning av Pär Karlsson från Arkeologerna. Föreningen Hyttan, som sköter om hela anläggningen, hade hjälp oss genom att slå gräset i de delar av trädgårdarna som vi skulle undersöka. 

Georadarundersökning av den trädgård som legat vid den så kallade herrgårdsbyggnaden

Georadar fungerar ungefär som en röntgen där man kan se vad som finns under grässvålen. Men först måste den insamlade informationen bearbetas och därefter hoppas vi få en bild över hur trädgårdarna varit uppbyggda med exempelvis gångar och rabatter. Det kommer sedan att hjälpa oss i planeringen av den arkeologiska undersökningen som ska göras i september. Titta på ett inslag från SVT Gävleborg. 

Vi hade ännu en fin och givande dag i Axmar och nu ser vi fram emot höstens grävningar/IB

Stenåldersboplats vid E4:an utanför Hudiksvall

Stenåldersboplatsen ligger i en södersluttning mot E4:an och riksväg 84.

Vi har gjort en utredning utanför Hudiksvall, vid korsningen mellan E4:an och väg 84 i närheten av Medskogsområdet. I ett av områdena fanns en fin sandig sydsluttning och där hittade vi spåren av en boplats. I en rotvälta i sluttningen hittade vi brända ben, brända skal av hasselnöt och skörbränd sten. Boplatsen ligger cirka 45 meter över havet och skulle kunna vara från övergången till senneolitikum, alltså senaste delen av stenåldern. Det finns tidigare undersökta stenåldersboplatser i området. En av dem ligger på cirka 43 meters höjd över havet. Där hittades keramik och brända ben och boplatsen kunde dateras till mellan 2 350 och 2 400 f.Kr.

I en av rotvältorna hittade vi brända ben, hasselnötsskal och skörbränd sten. 

Den boplats vi nu har hittat är ännu inte avgränsad så vi vet inte hur stor den är. Boplatser i den här trakten och från den här tiden brukar vara fyndfattiga och svåra att hitta. Därför känner vi oss extra stolta över resultatet. 

Visning av Sätragravfältet i Gävle

Axmarbruks trädgårdar

Det gamla orangeriet kallades också för växthuset. Framför byggnaden låg trädgården.  

Axmar Bruk är en fin kulturmiljö som också är ett av länets, och Gästriklands enda, kulturreservat. I reservatet finns bland annat ett orangeri (som nu är ombyggt till bostad), dammar och kanaler, kvarn, lusthus, hytta, rostugn och flera lämningar och grunder efter tidigare byggnader och anläggningar. I kulturreservatet ingår inte bara bruksmiljön utan också en undervattenspark, i havet utan för Axmar, med flera skeppsvrak (se www.axmarbluepark.se).

Orangeriet till vänster med trädgården framför. Bilden är från slutet av 1800-talet.  

Axmar Bruk anlades 1671 och i mitten av 1700-talet byggdes en herrgård med tillhörande trädgård. Cirka hundra år senare, då en ny hytta byggdes öster om dagens landsväg, uppfördes också en ny stor herrgårdsbyggnad som kallades Slottet. I anslutning till byggnaden anlades den så kallade engelska parken och även ett orangeri med tillhörande trädgård. Det tidigaste bruksområdet låg samlat i området där parken ligger idag. Herrgården och Slottet revs på 1950-talet respektive år 1970. 

Växtinventeringen utförs av trädgårdsantikvarie Maria Flinck. 

Länsstyrelsen har beslutat att ta fram ett vårdprogram för trädgårdarna i området. Arbetet kommer att göras av Arkeologerna vid Statens Historiska Museer i samarbete med en trädgårdsantikvarie och Länsmuseet Gävleborg. Vi har nu gjort det första besöket på platsen, en växtinventering tillsammans med trädgårdsantikvarie Maria Flinck. Trädgårdarna är i det närmaste igenvuxna, med undantag av några få rabatter. Vi vet inte mycket om trädgårdarna, vad som odlades och hur de var anlagda. En del går att se på äldre fotografier som trädgårdsgångar, vissa träd och buskar, fruktträd och bärbuskar samt några rabatter. Vid växtinventeringen hittades bland annat perenner som pioner, gullvivor, stormhatt och riddarsporrar, vårlökar av pärlhyacint och narcisser, prydnadsbuskar som syren, mispel, kornell och schersmin, vresrosor, rabarber, vinbärs- och krusbärsbuskar, körsbärs- och äppelträd.

Narcisser och pärlhyacinter i en av de fortfarande synliga rabatterna framför orangeriet. 

Nästa steg i arbetet blir att göra en georadarundersökning för att hitta gångar, rabatter och andra strukturer i trädgårdarna. Och i höst kommer en arkeologisk undersökning att göras för att ge en ännu tydligare bild över hur trädgårdarna sett ut och använts/IB

330 arkeologiska uppdrag på 25 år!

Under 2015 har vi haft möjlighet att blicka bakåt lite och sammanställa vad som gjorts inom uppdragsarkeologin på Länsmuseet de senaste 25 åren (vi tre, som arbetar med arkeologi på museet nu, har varit anställda nästan lika länge). Med medel från Länsstyrelsen har vi gått igenom framförallt det digitala materialet på servern. Arbetet är en del i Riksantikvarieämbetets satsning på DAP, Digital Arkeologisk Process, ett projekt som syftar till att på olika sätt tillgängliggöra fornminnesinformation.  Läs mer här. 

Sammanställningen resulterade i en  tabell som summerar det senaste kvartsseklets verksamhet: 155 utredningar, 73 arkologiska undersökningar, 60 förundersökningar, 27 dokumentationer av olika slag och slutligen 10 projekt under kategorin övrigt. Det sistnämnda kan t.ex. vara provtagning för åldersbestämning och liknande.

Ser man hur åtgärderna fördelas över länet så är det en klar övervikt kring Gävle, men en hel del har också gjorts runt Sandviken, Ockelbo och Hudiksvall. Eftersom åtgärderna styrs av var det exploateras och byggs är detta inte så konstigt. Man ska också komma ihåg att detta bara speglar en del av museets arkeologiska verksamhet. Vi kan ta Voxna socken som exempel! På kartan nedan ser det ut som om vi överhuvudtaget inte varit där. I själva verket är det en av de socknar där vi arbetat mest. Skog och historia inventering, avverkningsärenden, skyltning och annat som vi gjort i Voxna syns inte statistiken.

Syftet med sammanställningen är att göra det arkeologiska materialet mer tillgängligt och sökbart. Det ryms många spännande resultat bakom oansenliga rapportnamn. Intressanta dateringar och analyser göms i svåråtkomliga tryckta rapporter.

Nästa steg under våren 2016 blir först att rensa i materialet: ta bort filer som sparats i olika versioner, ändra ologiska filnamn o.s.v. Äldre rapporter skall scannas in som PDFer och utrednings- och undersökningsområden skall  digitaliseras. I slutänden skymtas en gemensam nationell lösning som gör allt väsentligt arkeologiskt material tillgängligt för både forskare och allmänhet. Med dagens digitala teknik kommer det finnas alla möjligheter att hitta nya samband, omtolka gamla resultat och föra forskningen framåt!